Avancerad teknik ger flexibilitet för framtiden på Arctic Paper

I Munkedal, tio mil norr om Göteborg, ligger pappersbruket Arctic Paper Munkedals AB, en av de ledande tillverkarna av obestruket papper i Europa. Just nu arbetar Adven och Arctic Paper med att ställa om brukets energiproduktion – från 2022 ska ångproduktionen drivas i princip helt med återvunna bränslen. För att lyckas har Adven designat en skräddarsydd lösning där beprövad teknik används på nya sätt.

Arctic Paper Munkedals nya anläggning kommer att drivas med bland annat returträ, papper och plast från industrier och andra verksamheter. Därigenom ger den nytt liv till avfall som inte kan återvinnas eller på annat rimligt sätt föras tillbaka i kretsloppet.

Det är utifrån bränslet som den tekniska utrustningen har bestämts och den är utvecklad för att kunna hantera komplexa och varierade bränslen. Det innebär också att pannan med relativt små investeringar kan byggas om ifall man skulle vilja byta till exempelvis biobränslen i framtiden.

I praktiken betyder det att det har funnits två alternativ; roster- eller bubbelbäddsteknik. Raine Lampio berättar om valet av rosterteknik:

– Förutom att kunna hantera olika bränslen har det varit viktigt att garantera så hög tillgänglighet som möjligt, och sammantaget har vi sett att en rosterpanna ger de bästa förutsättningarna. Målet är att anläggningen ska vara i drift 8 500 timmar om året, vilket ställer mycket höga krav på korta underhållsstopp. Vi kommer ha två driftansvariga under dagtid men också övervakning från både Arctic Paper och på distans från Advens kontrollrum.

Energiåtervinning ur avfall ställer höga krav på rening av rökgaser för att minimera utsläppen av bland annat kväve – och svaveloxider till atmosfären. Reningen av rökgaserna i Arctic Papers nya anläggning kommer att ske i fem steg:

1. Först hanteras kväveoxider inuti pannan genom Selektiv icke-katalytisk reduktion (SNCR).
2. Avgaserna passerar sedan från pannan genom en föravskiljare. Gnistor som kan orsaka skador på efterföljande reningssteg, slangfiltret, separeras då från rökgasen.
3. För att minska mängden kvicksilver och sura komponenter som svaveloxider (SOX) och saltsyra (HCL) i utsläppen tillsätts sedan aktivt kol och hydratiserad kalk (PCDD). Föroreningarna reagerar med tillsatserna och separeras sedan tillsammans med askan i slangfiltret nedströms. Det avskilda materialet skickas sedan ut i en lagringssilo.
4. Nedströms filtret finns rökgasfläkten och därefter ett avkylningssteg som sänker rökgasens temperatur från 150°C till 60°C.
5. Slutreningssteget innan rökgaserna passerar ut genom den 80 meter höga skorstenen är en våt skrubber. Här tvättas gasformiga föroreningar som inte har deponerats i slangfiltret så att de erforderliga utsläppsgränsvärdena kan uppnås. För att kunna validera gränsvärdena installeras även ett system för kontinuerlig mätning av utsläpp i skorstenen.

En cirka 300 meter lång rörbrygga kommer att knyta samman energianläggningen med bruket, där mättad ånga på nio bar transporteras till Arctic Paper och returkondensat färdas tillbaka efter användning. Processvattnet som blir över från det sista skrubbersteget renas i Arctic Papers vattenreningsanläggning.

Projektet uppskattas pågå i cirka tolv månader från det att spaden satts i marken till driftsättning. För att lyckas med den skräddarsydda tekniska lösningen inom utsatt tid har Adven och Arctic Paper också designat ett unikt projektupplägg där Adven jobbar i nära samverkan med både lokala och internationella samarbetspartners.

Anders Hed berättar också att de fysiska begränsningarna har påverkat projektets upplägg:

– Vi har en begränsad yta att jobba på så det är jätteviktigt att göra rätt saker vid rätt tillfälle för att förenkla logistiken. Ett av våra viktigaste jobb är att kunna förutse så många problem som möjligt redan i förprojekteringen, säger Anders Hed.

Just att förutse och hantera problem längs vägen är en oundviklig del av att utveckla teknik i framkant, menar Raine Lampio – och en del av tjusningen.