Förnybara och återvunna energikällor

För oss är det viktigt att vi i våra lösningar, i så stor mån det går, använder förnybara och återvunna energikällor – både i vår egen fjärrvärmeproduktion, och i de lösningar vi skräddarsyr till industrier och fastigheter.

I huvudsak tar vi till vara på sådant som blir över i samhället och som inte kan användas till annat. De kallaste vinterdagarna produceras en liten del av vår värme med olja, vi har dock som målsättning att i slutet av 2030 ha fasat ut användningen av all fossil olja i vår fjärrvärmeproduktion i Sverige och Finland. Dessutom har vi som målsättning att till slutet av 2030 även ha fasat ut den lilla andel torv som idag används i vår fjärrvärmeproduktion i Finland.

Vad är förnybara och återvunna energikällor?

Förnybara energikällor är källor som inte tar slut inom en överskådlig framtid utan får ny energi hela tiden. Det innefattar exempelvis biobränsle, det vill säga bränslen baserade på biomassa. Ursprunget av detta bränsle kan komma exempelvis från träd, växtolja eller matrester och förädlas i vissa fall till för ändamålet passande former. En annan förnybar energikälla är geoenergi där energi från solen lagras i berggrunden och nyttjas för att skapa värme och kyla. Motsatsen, icke-förnybara källor, är i sin tur källor där energin kommer att ta slut eller förnyas först om miljoner år. Bland de icke-förnybara energikällorna återfinns exempelvis fossil naturgas, olja och kol.

En återvunnen energikälla är i grund och botten en rest från en process som, i stället för att den går till spillo, kan nyttiggöras som ett bränsle. Det kan exempelvis vara att nyttja energin i avfall i stället för att lägga avfallet på deponi. Det kan vara spillvärme från en industriell process, flis från returträ (RT-flis) eller avloppsslam, som nyttiggörs. Biobränsle kan i vissa fall både klassas som en förnybar och återvunnen energikälla, när rester från skogsavverkning såsom grenar och toppar (”grot”) används som energikälla i våra anläggningar.

Resterna blir värme

Vi har hjälpt många industripartners att bygga om i sin produktion så att vi tillsammans kan tillvarata spillvärme, även kallad restvärme, från deras processer. Ibland kan spillvärmen återanvändas i kundens egna processer och i vissa fall, när värmen inte har tillräcklig temperatur för industrin, kan vi använda den som en bra bas för vår fjärrvärme.

En stor del av den energi som vi levererar kommer från restprodukter som skogsindustrin inte kan använda, såsom bark och sågspån eller grenar och toppar från skogsavverkning. Vi kan även tillvarata energi ur returflis som främst kommer från rivningsvirke. Returflisen innehåller, utöver trä, en del målarfärg, lacker med mera som är lämpligt att ta bort från kretsloppet genom att förbränna och få ut de gifter som materialet innehåller för att kunna deponera på ett säkert sätt.

Samma sak gäller för hushållsavfall och industriellt avfall; när vi inte kan använda avfallet till något annat tar våra värmeverk hand om materialet, renar rökgaserna och tar bort eventuella gifter på ett kontrollerat sätt. Eftersom vi i våra anläggningar i Sverige är bra på att omvandla avfall till energi, hjälper vi även våra europeiska vänner att nyttiggöra sitt avfall hos oss.

Varför satsar vi på återvunna bränslen?

Precis som många andra branscher, står även energibranschen inför stora förändringar med de klimatförändringar som pågår. När både transporter och industrier ställer om från fossila till icke-fossila bränslen fyller vår värme en viktig funktion. Hur då? Jo, bland annat genom att använda andra bränslen än de som alla andra konkurrerar om.

När vi uppgraderar våra egna anläggningar, byggs de om för att klara flera sorters återvunna bränslen. Dessa hållbara returbränslen, som de även kallas, är material som inte kan återanvändas i kretsloppet – förutom till att göra energi av. Det handlar framför allt om rester eller avfall i form av returträ, plast och papper. I stället för att det ska deponeras på soptippar, skapar vi energi till industriprocesser och värme till fastigheter av det.

Det är väldigt viktigt att dessa returbränslen tas om hand på ett miljöriktigt och säkert sätt. Därför är våra anläggningar utrustade med ett kraftfullt reningssystem som sorterar bort eventuella gifter såsom tungmetaller och annat vi inte vill ska cirkulera vidare i vårt samhälle. På så vis bidrar vi alltså till att minska risken för att farliga ämnen hamnar i naturen – samtidigt som vi värmer våra kunder.

Avfallsförbränning är ett av stegen i EU:s avfallshierarki

Att inget avfall någonsin skulle produceras vore drömmen i de flesta samhällen. Det är dock en utopi i en värld där konsumtionen ökar lavinartat. Bara i Sverige, ett land känt för att vara bra på att återvinna, slängs nästan 500 kilo avfall per person varje år. Avfallshierarkin, eller ”avfallstrappan”, är ett EU-direktiv som antagits av flera länder för att styra hur det producerade avfallet ska tas omhand. Genom att följa den, kan vi alla bidra till ett hållbart kretslopp.

Avfallstrappans 5 steg

1. Minimera

I första hand ska vi alla se till att minimera användning av sådant som så småningom genererar avfall, helt enkelt avstå från att köpa saker eller försöka köpa varor som produceras på ett resurssnålt sätt.

2. Återanvända

När vi inte längre har användning för varan, exempelvis en tröja, kan vi försöka få tröjan återanvänd av någon annan exempelvis genom att ge bort den eller sälja den till någon som kan använda den.

3. Återvinna

När varan inte längre kan återanvändas, ses den som avfall och materialet i avfallet ska därmed återvinnas. Det gör vi exempelvis genom att sortera förpackningar, kompostera eller lämna varan till ett företag som kan återvinna materialet till att göra nya varor.

4. Utvinn energin

Om avfallet inte kan, eller ska, återvinnas kommer vårt trappsteg in i bilden. Vi utvinner den energi som finns kvar i materialet, och sorterar bort eventuella gifter som vi inte vill ska cirkulera i samhället, och gör värme samt i vissa fall el av den. På så vis kan i alla fall energin i materialet nyttiggöras.

5. Deponera

Deponera betyder att slänga avfallet på en soptipp (en deponi). Det är det sämsta alternativet och den sista lösningen som vi på alla sätt ska försöka undvika. I Europa läggs cirka 130 miljoner ton avfall på deponi varje år, det är massor av energi som skulle kunna nyttjas för att värma stora städer med.

Övergångsbränslen

Vår strategi är tydlig, vi vill producera energi med hjälp av förnybara och återvunna energikällor. Vi inser dock att övergången till dessa bränslen pågår i olika takt på de marknader där vi verkar och med olika utgångslägen. På platser där oljan dominerar idag är en övergång till naturgas ett steg i rätt riktning mot förnybar energi. Genom att ta det steget sänker vi klimatavtrycket från vad det var tidigare och uppnår därmed en högre hållbar påverkan.

Varifrån kommer bränslet?

För oss är det viktigt att vi delar med oss varifrån bränslet som vi använder i vår produktion kommer ifrån. Det ger dig en inblick i vår verksamhet, en bild av vår miljöpåverkan och det gör också att vi uppfyller kraven i Lagen om hållbarhetskriterier. Här kan du se vilka bränslen som Adven Sverige inklusive delägda bolag köpte in under 2023, och från vilka länder dessa bränslen kom.

Skogsindustriella biprodukter: Sverige
Skogsbränslen: Sverige, Estland
Övriga fasta: Sverige, Norge, Italien
Bioolja: Tyskland, Taiwan, Nederländerna
Biogas: Sverige

Adven har ett hållbarhetsbesked från Energimyndigheten. Hållbarhetsbesked är ett bevis på att de bränslen som vi hanterar är hållbara. Att inneha ett hållbarhetsbesked är ett lagkrav utifrån Lagen om hållbarhetskriterier. Energimyndighetens information om Hållbarhetbesked

Vill du lära känna oss bättre?

Om oss