Tre insikter om bioenergimarknaden
Diskussionerna går varma kring bioenergin roll och potential för en hållbar utveckling. För trots att det är både Sveriges – och världens – största förnybara energikälla kvarstår flera utmaningar. På branchföreningen Svebios vårkonferens, som gick av stapeln den 24:e april, var det främst tre områden som avhandlades och som genomsyrade föredragen. Som medlem i föreningen deltog Adven på konferensen och Karl Asp, affärsutvecklare inom Advens industrilösningar, delar här sina reflektioner från dagen.
Hur ofta läser du om bioenergi i tidningen? Antagligen, såvida du inte är i branschen, väldigt sällan. Trots det är bioenergi den i särklass största förnyelsebara energikällan globalt, och står för fem gånger så mycket energi som sol- och vindkraften tillsammans. Inte minst spelar bioenergin en nyckelroll i Nordens energisystem – i Sverige förbrukar vi mer bioenergi än energi från kärnkraft och vattenkraft sammanlagt.
1. Tillgång till råvaran
När publiken fick frågan om vad de ville lära sig under konferensen svarade 60% att de ville förstå konkurrensen om biomassan i framtiden. När man, som jag, räknar på investeringar kopplade till bioenergi, som ofta har långa återbetalningstider, är varje sådan indikation guld värd. Anders Egelrud, VD för Stockholm Exergi, diskuterade en rapport från Skogforsk som kommit fram till att 18-20 TWh GROT (grenar och toppar) årligen kan tas ut från skogen utan större kostnadsökningar. Samtidigt ökar konkurrensen om biomassan; nya och nygamla teknologier möjliggör för nya hållbara produkter från biomassa. Det kan handla om allt från förgasning, det vill säga att man använder biomassan för att producera biokol och bio-olja, till raffinaderier där man producerar bränslen till transportsektorn. Alla typer av skogsråvaror passar heller inte till alla ändamål, vilket gör det ytterligare komplext.
2. EU och omställningen
Trots att IEA förespråkar ett scenario där mängden el från bioenergi fördubblas till 2030, och mängden bioenergi i energisystemet som helhet ökar med 8% per år (kontra 3% idag), finns det starka motståndare till bioenergi i EU. Emma Wiesner, Europaparlamentariker från Centerpartiet, förklarar att det finns en fundamental skillnad i synen på bioenergi mellan medlemsländerna. Många tar endast i beaktning de utsläpp som sker när kolatomerna från biomassan frigörs, medan vi i Norden menar på att man även måste räkna på de kolatomer som binds när trädet planteras. Eftersom biomassa i dagsläget ofta används för att fasa ut fossila produkter, exempelvis plast och bensin, menar både IEA och vi i Norden att vi behöver mer bioenergi. Mål och ambitioner, likt de EU satte upp för inhemsk biogasproduktion efter Rysslands invasion, spelar en central roll i att stimulera styrmedel, investeringar och för att minska osäkerheten för framtiden inom branschen.
3. Beredskap
Vi lever just nu i det sämsta säkerhetspolitiska läget Sverige haft sedan andra världskriget. Den bistra insikten kommer från Camilla Asp, överdirektör på MSB. Att energiinfrastruktur fungerar i kris och i krig är av yttersta vikt, något som bevisats av hur bland annat värmekraftverk, oljeraffinaderier och ställverk varit centrala måltavlor för attacker i Ukraina. Därför måste Sverige ha ett robust energisystem. För ett fjärrvärmebolag kan det handla om att kunna starta från ”dött nät”, medan det för en tillverkande industri kan handla om att ge upp principer inom ”lean production” och öka sina säkerhetslagernivåer. Samtidigt finns fler politiska incitament att öka andelen inhemsk produktion inom EU för att minska beroendet från andra länder, vilket också påverkar bioenergimarknaden.
Om Svebio
Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) är en branschorganisation för omkring 300 företag, organisationer och personer som är verksamma i bioenergibranschen i Sverige. Vi är starkt grundade i våra värderingar som bygger på ett hållbart och tryggt energisystem, företagande och marknadsekonomi. Läs mer på www.svebio.se
Instagram
Youtube
Facebook
Linkedin
Mynewsdesk