Miljösamordnaren Helen använder teknik som bränsle för omställningen
Mitt namn är Helen Dömstedt och jag arbetar som miljösamordnare på Adven sedan tre år tillbaka, i en roll där jag varje dag får se till att omställning möjliggörs på rätt sätt. Min karriär har präglats av en minst sagt varierande vardag med erfarenhet från roller som processoperatör, kemiingenjör, vd och miljökonsult.
I alla tjänster har det varit en sak som alltid följt mig – mitt teknikintresse. Jag var den typen av barn som skruvade isär saker för att se hur de faktiskt fungerade. Min pappa som var lärare på Drift- och Underhållsprogrammet på gymnasiet uppmuntrade mitt intresse. Redan när jag var runt 10 år fick jag följa med honom när han förberedde sina lektioner.
Mitt intresse för att förstå hur saker fungerar har alltid funnits med mig och det gör det även idag när jag jobbar mer med juridik. Nu ser jag till att juridiken ger rätt förutsättningar för tekniken vi använder i vår verksamhet dagligen. En kompis brukar säga att jag lyser jag upp när jag får arbeta tekniskt och lösa problem. Alla får kickar av olika saker, men att lösa problem – det ger mig energi.
Där allt började
Min karriärsresa startade som laboratorieassistent på ett kemiföretag i Strängnäs, som en del i det utbredda kemiklustret. Det öppnade upp för en roll som processoperatör på en annan kemiindustri, där jag istället blev involverad i den tekniska processen – något som verkligen intresserade mig.
Efter den skakande ekonomiska krisen i början av 90-talet behövde jag hitta ett nytt jobb. Det blev starten på ett nytt kapitel i mitt liv med ett jobb inom energibranschen som kemiingenjör på Mälarenergi. Här fick jag specialisera mig på pannvattenkemi och rökgaskemi, tekniskt komplexa områden som krävde nära samarbete med driftpersonalen. I mitt dagliga arbete med rökgasrening snuddade jag lätt in på juridiken som kommer med emissionskrav och en dag fick jag frågan om jag istället ville arbeta som miljö- och kvalitetssamordnare. Jag hade ingen tidigare erfarenhet av miljöjuridik, men lärde mig på egen hand. Det här var första gången jag enbart fick arbeta med miljöfrågor.
Att testa sig fram till resultat
Genom mitt arbete på Mälarenergi lärde jag känna många konsulter, och efter 16 år på Mälarenergi blev jag headhuntad till ett konsultföretag. Jag hade trivts så bra på Mälarenergi, men hade trots det en känsla av att jag behövde utvecklas och göra något nytt. Som konsult fick jag arbeta mycket med miljötillstånd och även övervakning av växthusgasutsläpp (handel med utsläppsrätter), vilket vid den tiden var relativt nytt för både mig och företagen. Jag blev specialiserad på detta och arbetade med övervakning av växthusgasutsläpp säkert under cirka 50 procent av min tid.
Efter några år fick jag frågan om att bli vd för konsultbolaget, frågan kom från den dåvarande vd:n. Jag hade ingen tidigare erfarenhet av en sådan roll, men tackade ja med tanken att jag skulle leda företaget tills de nådde nästa utvecklingsfas. Redan efter två år hade företaget nått nya höjder och jag valde då att ta ett steg tillbaka. Mitt hjärta har alltid varit närmast ingenjörsrollen och därför ville jag att någon annan med större driv i andra frågor skulle ta över.
Del av tillväxtresan
Under den här tiden hade jag redan kommit i kontakt med Värmevärden, som var en av mina första kunder som konsult. Jag trivdes allt bättre med teamet och när jag skulle byta jobb på grund av en flytt till Stockholm bestämde jag mig för att kontakta dem. Det visade sig vara god timing, och jag blev del av deras sammanslagning med Adven.
Även om jag idag löser större problem än när jag var yngre, får jag fortfarande samma kick. Jag arbetar mycket internationellt idag i tillståndsfrågor där jag navigerar mellan olika länders regler och krav. I de flesta projekt behöver man någon typ av miljötillstånd, oavsett om det handlar om bygglov, miljöfarlig verksamhet eller utsläppsrätter. Kulturen har också en stor påverkan på hur kraven tillämpas i praktiken vilket kan vara utmanande, men samarbetet med lokala experter blir därför väldigt viktigt.
Att arbeta med klimatfrågor kan vara tungt och jag har därför behövt ha andra fritidsaktiviteter som hjälper mig slappna av. Jag har både barn och barnbarn som sett till att jag släppt arbetet, men sedan har djur och natur, segling och handarbete varit viktigt för avslappning. Dessutom är det överraskande hur bra själen mår av att mocka lite hästskit – det kan många hästmänniskor intyga.
Ingen idé att oroa sig för framtiden
När jag gick i skolan fanns inte det jobb jag har idag. Min typ av roll var okänd när jag gick ut skolan på 80-talet, och vem vet vilka jobb som kommer att finnas i framtiden? Den inriktning du väljer idag avgör därför inte hela ditt liv. Det viktigaste är att vara öppen för nya möjligheter och våga prova sig fram. Jag tror däremot att eget engagemang och en stark vilja att stötta bolaget krävs för att ta sig framåt i sin karriär.
Mitt råd till yngre är att våga testa nya saker. Små steg framåt kan ibland innebära felsteg, men också många bra steg som leder fram till oväntade möjligheter. Plötsligt har du lösningen framför dig.
Jag har varit en person som aldrig planerat var jag ska vara om några år och jag har trivts länge på mina arbetsplatser. När jag känt att jag kunnat min roll och varit redo för nästa steg har jag sett över möjligheterna inom samma företag eller bytt arbetsgivare. Så när någon frågar var jag är om några år svarar jag alltid, ”ingen aning, vi får väl se”!