Energiexpertens råd: Spara pengar med medvetna prioriteringar för din fastighet
För fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kan det vara svårt att veta vilka åtgärder som leder till verkliga energibesparingar och kostnadssänkningar. Att förstå fastighetens energianvändning och vad ni vill uppnå är däremot viktiga första steg. Här har Roland Jonsson som oberoende energiexpert utvecklat en modell som hjälper fastighetsägare att förstå sina behov och prioritera rätt åtgärder. 6: K-modellen tydliggör era mål och gör vägen till besparingar mer konkret.
– Fördelen med modellen är att den får styrelser att enas om vilka åtgärder de bör prioritera och tumma på för att arbetet ska ge resultaten de önskar, säger Roland Jonsson, Senior Energikonsult.
Roland Jonsson har lång erfarenhet av roller som Energichef på HSB och som ordförande för Nils Holgerssongruppen. Nu arbetar han som oberoende energikonsult och hjälper bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att spara energi och förbättra driftnettot.
Adven har fått ta del av Rolands tankar om energibesparing och hur hans ”6: Kn” kan hjälpa fler fastighetsägare att komma igång med arbetet. Enligt Roland saknar fastighetsägare ofta tydliga mål, vilket ibland leder till felprioriteringar och i värsta fall olönsamma investeringar.
– Under de år som jag har diskuterat med fastighetsägare har vissa återkommande teman dykt upp i våra diskussioner. Det finns exempel där man har uppnått stor energibesparing men där kostnaderna ändå har ökat. Genom modellen vill jag ge bättre förståelse för hur det här fungerar, förklarar Roland Jonsson.
Så fungerar 6: K-modellen
Tanken med 6: K-modellen är att hjälpa bostadsrättsföreningar att välja två eller tre mål att arbeta mot för att uppnå effektiva och önskade resultat. Det finns inga rätt eller fel i vilka mål som prioriteras – de ska däremot passa den specifika fastigheten eller föreningen. Det är ett bra sätt att få samsyn i vilka mål man vill uppnå.
Kronor:
Åtgärderna ska förbättra driftnettot på ett lönsamt sätt. Ett exempel är att optimera fastigheten och sänka fasta kostnader. Viktigt är att väga in alla kostnader, såsom underhåll, reparationer eller nätöverföringsavgifter, för att se till den totala lönsamheten.
Komfort:
Målet kan också vara att öka komforten. Det kan handla om bättre inomhusklimat, jämnare temperatur i lägenheterna eller kortare väntetid på varmvatten. Tillgänglighet är också en del av komforten, till exempel att ha en värmelösning som sällan krånglar eller kunnig driftpersonal nära till hands.
Köpa prylar:
Att inhandla prylar som inte uppnår någon av de andra målen ovan kan jämföras med att handla planlöst. Det kan handla om teknik som fungerar bra hos grannen, som kanske inte ger samma effekt hos er. Sätt investeringen i relation till annat som också kan öka värdet av fastigheten eller din lägenhet, som en hiss, laddstolpar eller en förbättrad utemiljö.
Koldioxid:
Alla åtgärder ska minska klimatpåverkan. Kan mätas i ton Koldioxidekvivalenter och baseras på en livscykelanalys (LCA-analys).
kWh
Alla åtgärder som görs ska minska mängden köpt energi i kWh. Det kan göras genom att förbättra klimatskalet, byta eller renovera fönster, finreglera värmesystemet eller minska varmvattenförbrukningen.
kW
Alla åtgärder ska minska effektbehovet i kW, alltså mängden energi (kWh) ni förbrukar under 1 timme. Ett bra sätt att minska detta är genom att åtgärda det som förbrukar mycket energi när det är kallt ute. Det kan både vara att se över klimatskalet, ventilationen och värmeåtervinningen.
Förstå kostnader
En utmaning för fastighetsägare är att hitta sätt att jämföra totalkostnaderna för olika energilösningar. Roland menar att leverantörer ofta är experter inom sitt område men inte alltid kan ge en helhetsbild av hur deras lösningar påverkar fastighetens totala ekonomi. Fjärrvärmeleverantörer är kunniga inom värmeleveranser. Elleverantörerna kan prissättningen på el och nätägaren har full koll på vad elen kostar att distribuera. Det gör det extra viktigt att ta med fastighetens unika förutsättningar i beräkningarna.
Energianvändningen i huset består normalt av värme, energi till tappvarmvatten, varmvattencirkulation och elanvändning. Dessa komponenter fördelar sig olika under året, mellan både månader och timmar. För att få en uppfattning om fastighetens effektbehov behöver fastighetsägare se över hur energianvändningen ser ut per timme under årets alla timmar för att hitta effekttoppar i förbrukningen.
– Många tar Nils Holgersson-rapporten som delar upp fastighetens energiförbrukning i kronor per kWh och tänker sedan att alla kostnader mäts på det sättet. Men det finns fler parametrar att ta hänsyn till, till exempel effekt, som ofta är svårare att förstå, menar Roland Jonsson.
Ett tips är att se över var energin tar vägen och vad den kostar. Det kan vara hur mycket energi som försvinner via fönstren och taket, hur mycket varmvatten som förbrukas och vad kostnaden blir.
Exempel: Om slitna fönster kostar fastigheten 300 000kr per år i energiförluster och effektkostnader. Att det kostar 3 000 000kr att byta fönster. Då kan ni utgå ifrån att ni tjänat in investeringen på 10 år. Det här kan sedan jämföras med besparingar från andra åtgärder, som att byta energilösning.
Ni kan arbeta med att sänka kostnaderna för värme, varmvatten och cirkulation, men åtgärder för att förbättra klimatskalet har ofta större påverkan.
Roland JonssonSenior energikonsult
Vissa fastighetsägare prioriterar inomhuskomfort och är beredda att betala mer för den. Andra vill minska energianvändningen eller energikostnaderna. Roland betonar att det viktigaste är att fastighetsägare gör medvetna val, som passar fastighetens unika förutsättningar och uppnår önskade mål både nu och i framtiden.